En härlig födelsedagsvecka till ända

Min kära väninna Lena fyllde år i somras. Jämna fina tal och bestämde sig redan för två år sedan att bemärkelsedagen skulle firas ombord på El Tabasco. Med Lenas nio vänner seglade vi ut. Vissa hade aldrig varit ombord på en båt av detta slag och någon hade seglat i unga år på en lite mindre båt. Det är fantastiskt att få dela med sig av denan härliga upplevelse till ett gäng som upplever mycket av det för första gången. 

Kroatien har visat sig från sin vackraste sida och vi har haft det jättebra! Vilsamt och med gott om "egentid" där man kunde läsa bok eller prata med en ny kamrat. Vädret har skiftat från hetta till svalka, sol och moln, åska och bleke... Hela registret. 

Vi kom iväg på första dagen till Bobovisce. En liten hamn med bojar där man ligger en liten bit från land. Sköna bad i knallgrönt vatten och en gemensam middagsbuffe med massor av medelhavsmat. 
 

Nästa stopp var Stari Grad på ön Brac. Hemma i Sverige tycker vi att en stad är gammal när den är 4-500 år men här går historien betydligt längre. Det känns nästan som att gå omkring i kulisser i Hollywood men det är väldigt äkta här. Rent och snyggt överallt och väldigt medelhavskt! Vi åt på kända Antika och morgonen efter blev det träning på badplatsens kaj med efterföljande ljuvligt bad. Hejja alla som var med - kanske, kanske blir det liiiite träningsvärk :) I Stari Grad finns det väldit fina bunkringsmöjligheter med fruktmarknad och stor Konzum-affär så vi toppade med ännu mer god mat. 
 

Efter det nattliga äventyret som ytterst detaljerat beskrevs i förra blogginlägget hamnade vi i fint väder i Palmizanas stora marina. Alla gäster fick en fin tur in till Hvar med ett besök på vår nya favorit-restaurang Paradies Garden (sic, det stavas faktiskt så). Gänget drog i väg vid femtiden och jag var kvar på båten för att vänta in det nya batteriet till bogpropellern.

Vid 22:30 hade jag nästan gett upp och hoppade en halvmeter när jag hörde att någon försökte ta sig ombord på båten ute i från fören! Hilfe. I mörkret satt två mörka män och gjorde fast en snabb RIB-båt i min båt.
"What are you doing!?" 
"We come with new battery"
Aha! Självklart! Kom in. Sagt och gjort så rotade de sig ned under madrassen i en av hytterna där batteriet skulle sitta. Tio minuter senare kom alla gästerna hem från Hvar och undrade om vi fått vårt batteri? Jajjamän! Dom är här nu. NU?? Japp! Under Lenas madrass :)

En ny tränings-plattform hittade vi också på den gamla lekplatsen som rivits, till höger om dusch-huset. Staket och allt så vi slapp att bli studerade av folket på cafeerna på morgonkvisten. Så efter träning och frukost testade vi bogproppen utan problem och guppade vidare mot Sveta Nedjelja, eller "Zlatan" som vi kallar det. 
 

Vi hade inte direkt långt hem från restaurangen! Detta kan man kalla fickparkering. Vi åt god kroatisk fiskgryta och några tog en stärkande promenad upp till kyrkan mitt i byn. Det är inte så långt i kilometer men det är gaaaaanska brant uppför. En tomatsås fick de handlat till lunchen i alla fall och det var ju toppen. 

Vi var ganska tidigt på plats eftersom vi inte ville riskera att hamna i den yttre bassängen. Det var nog tur det för mitt i natten blåste "Hugo" upp från söder och skickade ganska stora vågor in i hamnen. De som låg i längre ut guppade betänkligt och jag låg en god stund och funderade på vad det var som plaskade så hemskt. Det var vågor som slog mot aktern på en av de yttre båtarna och gjorde att den verkligen dansade en vild dans i sina förtöjningar. Dom sov nog lite, lite oroligt där inne... Vi gungade bara lite försiktigt och med öronproppar stängde jag gnisslet från tamparna ute och sov gott och tryggt. 
 

Sicket härligt gäng som var med på denna resan! Lena, vår jubilar i mitten, tog bilden genom dödsföraktande språng över vägen för att självutlösa kameran! Sicket härligt gäng som var med på denna resan! Lena, vår jubilar i mitten, tog bilden genom dödsföraktande språng över vägen för att självutlösa kameran!

Sista hamnen för denna veckan innan vi drog in till marinan var Milna. Vi ankrade upp precis vid kyrktrappan. Nackdelen med att klockorna ringer vägs lätt upp av den ännu större nackdelen i den yttre marinan - rutten fisk-lukt! Bläh... Verkligen läbbigt. Så rådet om du någonsin skall segla till Milna är att strunta i killarna på högersidan och gå ända in till "stan". 

Tyvärr var inte restaurangen den bästa men med gott sällskap blir det mesta toppen i alla fall! <3

På morgonen var vi några tappra som gick ut till piren bortanför macken och körde ett tabata-pass i skuggan. Härligt bad och en dusch på väg tillbaka gjorde den här morgonen helt fantastisk. Som vanligt smakar frukosten utmärkt efter en aktiv morgon. 

Det enda sorgliga med att jobba här nere som skeppare är att besättningarna som jag lärt känna och som börjat tycka så mycket om skall åka hem! Även denna resa hade ett slut och åter i marinan firade vi vår härliga vecka med pizza som kom utkörd ända ut till båten. Smaskig buffe som intogs efter att de flesta fått packat sina saker. 

Nessan höll ett rörande tal till mig och jag är oerhört glad och tacksam för presenten jaga fick från Lena & Nessan + hela besättningen. Hjärtligt välkomna tillbaka ombord!

With Love
/Lady Skipper
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln

-